OSTINDIEFARAREN GÖTHEBORG

1738-1745

Det var den 14 mars 1743, en kylig vinterdag, när det mäktiga handelsskeppet Götheborg förberedde sig för det som skulle bli den tredje och sista resan från hemmahamnen i Göteborg.  Skeppet var en stolt representant för Svenska ostindiska companiet och var nu omgivet av en festlig och förväntansfull folkmassa. Med vimplar och flaggor fladdrande i vinden, kanonsaluter dånande och hurrarop ekande över hamnen, var detta en avfärd som både imponerade och fyllde åskådarna med oro – för farorna på de stora haven var många och alla ombord skulle inte komma att återvända.

PRESTIGEFULLT HANDELSSKEPP & KUNGLIGT SJÖPASS

De svenska och danska ostindiska skeppen var tidens största och mest prestigefyllda byggen av handelsskepp i jämförelse med andra länders ostindiska companier. Skeppet Götheborg hade tidigare gjort två lyckade expeditioner fram och tillbaka till Kina. Det var nu den 14 mars 1743 och det ståtliga skeppet skulle göra sin tredje och sista resa avseglandes från hemmahamnen Göteborg. Seglingsstart ägde rum vintertid, denna kalla och ogästvänliga tid, för att ta till vara passadvindarna ute på de stora haven. Stormvindarna kunde vara fruktansvärda och en del skepp kom inte längre än norr om Skottland. Förberedelserna var stora och besättningen skulle mönstras på, exportvarorna lastas och provianten tas ombord. Ett kungligt pass skulle utfärdas och inspektionen göras av direktörerna.

RUNT 1500 SJÖMÄN OMKOM UNDER OSTINDISKA KOMPANIETS 132 EXPEDITIONER

KANONER & SKÅDESPEL

Avfärden utgjorde ett pampigt skådespel, många människor var med som ville ta farväl av sina släktingar och vänner. Besättning som bestod av 143 personer skulle mönstras på av direktörerna och stadens borgerskap ville självklart följa evenemanget. Vimplar och flaggor fladdrade för vinden, hurraropen ekade och kanonsaluten dånade. Uppståndelsen var av naturliga skäl då resan skulle ta mellan ett och ett halv till två och ett halvt år och var förenad med stora risker. En del av besättningen skulle aldrig återvända till fosterjorden, i några fall gick båten och hela besättningen under. Vid hemkomsten denna resa ska dom ha varit 123 besättningsmän. Sjukdom, olyckor och rymningar var orsaken till tappet av dessa personer. Sammantaget omkom runt 1 500 sjömän under Ostindiska companiets 132 expeditioner. Det som lockade var den stora upplevelsen, pengarna och äventyret.

LOTSEN & HAVERIET

Den 12 september 1745, efter hela två och halvt år, siktade man skeppet på Rivö fjord  utanför inloppet till Göteborgs hamn. En ostindiefarares återkomst var en betydande händelse för staden. Så snart man siktat skeppet gick budet och folkets satte sig i rörelse. Alla var intresserade och ville vara med. Bolagsägarna och andra ville återse sina vänner och släktingar som genomgått de många farorna och dödsfallen ombord. Många rodde ut i båtar för att hälsa välkomna.

Götheborg tog emot sin lots Caspar Mathisson vid Vinga och strax därefter gick något fel. Detta missöde skulle komma att bli en del av Sveriges maritima historia. Skeppet seglade med full kraft upp på det kända blindskäret Hunnebådan och blev ohjälpligt sittande fast. Vattnet steg oroväckande i skeppet men besättningen lyckades rädda sig själva och en del av lasten med hjälp av många tillskyndande båtar. Man ville nu veta om det verkligen en vanlig sjöolycka genom en s.k. sjöförklaring.

Efter en allvarligare olycka skulle sjöförklaringen ske i närmaste rådhusrätt. Skeppets kapten Erik Moreen tillsammans med andra i besättningen inkom med en skriftlig förklaring av haveriet som man där fick edligt bekräfta. I skuldfrågan var befälet och besättningen entydiga med en formulering som lyder; ”olyckan till hwilken ingen annan än lotzen Caspar Mathisson genom sin stora oförsichtighet skuld warit”.

GÖTHEBORG TOG EMOT SIN LOTS CASPAR MATHISSON VID VINGA OCH STRAX DÄREFTER GICK NÅGOT FEL

REPLIKAN & SVENSK MARITIM HISTORIA

Mer än 250 år skulle passera innan en fullskalig replika av originalskeppet Götheborg skulle byggas. Götheborg – en av de största oceangående segelfartygen i trä – byggt med alla de traditionella metoderna, är ett fullt utrustat och fungerande fartyg. Hon seglar fortsatt runt på expeditioner, är med på maritima event och verkar som ett flytande museum där man tar emot många besökare. På ett fantastiskt sätt visar Götheborg en del av svensk maritim handelshistoria, med det huvudsakliga godset – te.